Därför köper jag helst ekologiskt

Rödbeta

Sen jag testat att odla mina egna grönsaker så ter det sig så underligt att bespruta dem med gift för att hålla borta insekter. Man vet ju faktiskt inte hur allvarliga konsekvenserna av allt besprutande kan bli!

Det lilla man vet är att tidigare generationer begått misstaget att alltför snabbt tillåta och låta sig entusiasmeras över olika besprutningsmedel. DDT var ett sådant.

Jag vill att jorden vi lämnar efter oss skall vara hel och ren och att man som barn skall få en chans att födas utan att man ärver en hel bunt med miljögifter. Det finns bättre arv att få.

Naturskyddföreningen har skrivit bloggposten ”8 Myter om Ekologiskt”, där de bland annat skriver:

”…svenskt är bra, men det är viktigare att välja mycket eko och mycket vego om du vill göra en insats för miljön. Matens transport till butikerna är inte det som påverkar miljön mest. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och enorma odlingar där bara en enda gröda frodas belastar miljön mycket mer.”

och

”…att vinet är ekologiskt betyder bland annat att vingårdsarbetarna slipper få hjärntumörer av bekämpningsmedlen som sprutas på odlingarna. Eller att rester av samma medel finns kvar i ditt vin, vilket är vanligt eftersom vindruvorna besprutas så extremt hårt.”

Världens lättaste val.

Visbyhöst

Nu har det varit tyst i Mangolandet ett bra tag! Vi har haft fullt upp med att flytta till Gotland på riktigt och komma in i vårt nya ö-liv i Visby innerstad. Sommaren är över och hönsen har flyttat tillbaka till sitt riktiga hem men ännu skördar vi från landet när vi har möjlighet att ta oss ut. Den riktiga skörden kom inte riktigt igång förrän en bit in i Augusti på grund av den kalla sommaren, men sedan har vi kunnat frossa i allt från rödbetor till vindruvor. Våra tallrikar består ofta av mestadels egenproducerat och det njuter vi av! Inte minst att ha tillgång till hemodlad chili och vitlök hemma i Visby känns grymt lyxigt. Och äpplen och päron finns ju i överflöd i varenda vrå just nu, till exempel i Almedalen som bara ligger en minut från vår dörr. Härligt för en liten niomånaders tjej som älskar att mata änder!

Relationen till vår mat


I den tidsålder vi lever i just nu är det inte många saker vi producerar själva. Våra barn, på sin höjd. Men det allra mesta vi har omkring oss; i våra kylskåp, handväskor, garderober och skrivbordslådor är ett resultat av en invecklad industri som vi inte har möjlighet att överblicka. Vi har ingen självklar relation till sakerna i våra hem, för vi är inte delaktiga i deras kretslopp.

För mig är det avgörande att få se min plats i ”cirkeln”. Att förstå vad jag gör för skillnad, att kunna motivera min val och reflektera över dom. Och jag är övertygad om att vi alla bryr oss mera om dom saker i vilka vi lagt tid, pengar och kärlek, än dom saker vi knappt känner till. Att odla sin egen mat är ett bra exempel på detta. Det skulle inte kännas värdigt att slänga våra omsorgsfullt framodlade grönsaker i soporna om vi lagt för mycket på tallriken, som jag vet många som gör med sin mat. Varje frö som grott är betydelsefullt, eftersom tillgången för en gångs skull är begränsad.

När jag jobbade som au pair i New York och lagade potatismos åt barnen (11 & 13 år gamla), utbrast dom: ”Mamma, när Amanda lagar potatismos tar hon liksom riktiga potatisar och mosar dom!” Really!? Kan man göra potatismos utan pulver? Har ägg fortfarande något med hönor att göra, trots att den här familjen köpte den färdigknäckta varianten på tetrapack, allt för bekvämlighetens skull? Nu är inte exemplen från min bekantskapskrets i Sverige lika extrema, men ändå, principen kvarstår. Att det är viktigt för mig att kunna relatera till det jag äter. Det kunde inte barnen i New York, sorgligt nog. Men nu vet dom i alla fall att potatismos, tro det eller ej, görs av potatis. Och det är ju alltid en början.

Skafferitömningens smaker

Nu när vi städar ut oss från Högalidsgatan står Skafferitömning på menyn. Därför har jag idag inte bara tömt havregryn & socker i en chokladbollssmet som rullades i strössel, utan även njutit av sås på trattkantareller från i höstas. Att plocka svamp är nämligen en av mina djupaste passioner, och jag tycker det är oslagbart härligt att kunna lägga ner sina bästa smaker i en burk och öppna dom ett halvår senare. Inte långt kvar till nästa svampsäsong drar igång! Jag är mer taggad än taggsvampen själv.

Minicappuccino

Vår kopp espresso macchiato har vidareutvecklats till något som konstigt nog inte syns på cafémenyerna – ännu i alla fall. MINICAPPUCCINO! Det är mer än en macchiato som egentligen bara innebär en liten skummad mjölkfläck på espresson, och har istället samma propotioner som en cappuccino. Fast den är mycket mindre. En cappuccino i miniformat helt enkelt, så liten att den ryms i en vanlig espressokopp. Här med lite chokladkonst på toppen!

 

Hemgjord müsli

 

Eftersom det kan vara lite (I-lands)knepigt att hitta den perfekta müslimixen i butik, kan man göra sin egen istället. Det är inte speciellt svårt, och gör man mycket på en gång behöver man heller inte göra det så ofta.

Jag gillar att ha en del basingredienser i skafferiet, som rågflingor och havregryn. Sedan kan man plocka ihop resten i mataffärer med müsli i lösvikt. Det kan vara quinoapuffar, olika fröer, torkad frukt och nötter. Det är bara att plocka det man tycker är gott helt enkelt.

Jag kokar sedan upp en skvätt matolja med lite vatten och honung (ursäkta de lösa proportionerna, jag är för otålig för att följa recept) och strör över müslimixen i en långpanna eller annan ungsfast form. Knåda gärna ihop lite grann så det blir rejäl crunch, och stoppa in i ugnen på 175 grader tills müslin börjar anta en gyllene färg. Rör om under tiden så att det inte bränns vid. Låt torkad frukt som russin etc hoppa i sist av allt, när müslin kommit ut ur ugnen.

 

Tid


Det finns så många saker som är optimerade för att de ska fort. Så att man ska få tid över till annat. Men ibland tycker jag verkligen om att låta saker ta tid! Njutningen ligger många gånger i själva skapandet. I den långsamma, magiska processen. Som dom här surdegsbaguetterna. Dom tog hela gårdagen på sig att bli klara!