Kuppen kokade av blixtar och åska i nättras.
Det hela resulterade i att grannladan brann ned.
Igår fick vi besök av en snokande snok!
För en smultronbesatt som jag är detta ett lyckans år. Totalfrossa, eldorado, eufori och smakbomb!
Tidigare eftersökte vi höns.
Nu är de här, sedan en vecka tillbaka, och i dag avnjöt vi våra första ägg!
Amandas pappa Ulf fick tag på fyra värphöns och en ståtlig tupp (som stod inför nackning!). Nu bor de i hönsgården som vi röjt upp runt och i.
Före röjningen
Efter röjningen
Ulf har inrett redena med hö, och vi matar dem med solrosfrön, havre och överbliven mat. Om några dagar skall vi låta dem gå och sprätta fritt i trädgården, men först måste de vänja sig vid sitt nya hem.
Inte för att det på något sätt var på låtsas innan. Men ändå, nu har vi flyttat ut från Högalidsgatan i Stockholm och lägenheten är uthyrd. Inget mer farande fram och tillbaka. Till och med espressomaskinen är på plats ute i vår lilla stuga på Rodarve. Så nu är det på riktigt, Gotlandssommaren har startat!
Nu söker vi några hönor och en tupp som vill flytta till Rodarve! Där har funnits höns i alla år men just nu står hönsgården tom och väntar på nya inneboende. Vi kommer inte att äta upp dom, däremot deras ägg och söker därför värpfärdiga hönor, runt 4 stycken. De kommer att tas emot av en viss fröken Heijbel som tillbringade hela sin uppväxt i hönornas värld, så bra skötsel utlovas. Tips någon?
Om inte jordärtskocka råkar vara din huvudsakliga föda eller din största hobby är att rensa ogräs – tänk två gånger innan du sätter jordärtskocka i trädgårdslandet. Det är verkligen brutalt hur den sprider sig. Fast att vi grävde upp en hel pappkasse i påskas har vi nu hittat lika mycket igen. Den gömmer sig under vinbärsbusken och intill löken. Där ligger den och smider lömska planer om hur den ska ta över världen. Det är verkligen en skrämmande växt. Fast god.
Oj, vilken tur att vi vände på pannkakan och stannade på ön istället för att åka tillbaka till Stockholm, för vi har verkligen jobbat morgon till kväll! Stugan där vi ska bo under hela sommaren har vi röjt ur och flyttat in i och sedan har vi hållit igång ute i trädgården. Vi har grävt en helt ny del av landet och burit och släpat och grovjobbat. Dessutom har vi mekat med och besiktigat vår bil som varit avställd i nästan två år, och den har redan hunnit gå sönder igen. Stort tack till Kimas morfar Ulf för all hjälp!
Vi har klampat runt i samma arbetskläder hela veckan och fått så mycket sol att vi ser ut som små pepparkakor. Och känner nu en smygande miniångest över att behöva åka tillbaka till Stockholm för att flytta ut på riktigt, bara för att det är en sån fantastisk tid att få vara här. Men – när vi kommer tillbaka är ju faktiskt en del av det grövsta grovjobbet redan gjort!
Vi skulle åkt till Gotland bara över förra helgen efter hemkomsten från Italien, men fann skönheten på ön så medtagande att vi påbörjar hitflyttningen lite tidigare än beräknat. Dessutom är de växter vi förgrott i behov av mer kontinuerlig omsorg nu när de börjat ta sig rejält, och vi har också satt en hel del frön på friland.
Ännu är det inte riktigt varmt här, men oj vilken vacker och spirande tid! Kanske den vackraste på hela året. Allt det som snart ska blomma är i knoppar, eller sin allra färskaste, grönaste, nyutslagna skrud. Körsbär och päronträden blommar.
Äppelträden går långsamt, långsamt igenom en magisk förvandling från gråbrun vintervila till nyfödd klorofyll. Att få möta årstiderna på det sätt som man bara gör på landet är en möjlighet man inte får missa.
I natt fick vi den stora äran att beskåda Tyra, katten på Rodarve, när hon födde fram fyra små svarta kattungar. Vårt livs andra gemensamma förlossningsupplevelse! Vi misstänkte att något var på gång när hon jamade ljudligt framåt midnatt, och så fort vi ställt fram kattkorgen åt henne kröp hon in och satte igång. Vilken föderska! Inte ett ljud gav hon ifrån sig under hela resten av förlossningen. Hon bara spann nöjt när den första ungen la sig till rätta för att snutta på modersmjölken. Samtidigt födde hon fram de andra tre. Det blir en spännande sommar med inte en, utan FEM bebisar på Rodarve.