Om inte jordärtskocka råkar vara din huvudsakliga föda eller din största hobby är att rensa ogräs – tänk två gånger innan du sätter jordärtskocka i trädgårdslandet. Det är verkligen brutalt hur den sprider sig. Fast att vi grävde upp en hel pappkasse i påskas har vi nu hittat lika mycket igen. Den gömmer sig under vinbärsbusken och intill löken. Där ligger den och smider lömska planer om hur den ska ta över världen. Det är verkligen en skrämmande växt. Fast god.
Vi skulle åkt till Gotland bara över förra helgen efter hemkomsten från Italien, men fann skönheten på ön så medtagande att vi påbörjar hitflyttningen lite tidigare än beräknat. Dessutom är de växter vi förgrott i behov av mer kontinuerlig omsorg nu när de börjat ta sig rejält, och vi har också satt en hel del frön på friland.
Ännu är det inte riktigt varmt här, men oj vilken vacker och spirande tid! Kanske den vackraste på hela året. Allt det som snart ska blomma är i knoppar, eller sin allra färskaste, grönaste, nyutslagna skrud. Körsbär och päronträden blommar.
Äppelträden går långsamt, långsamt igenom en magisk förvandling från gråbrun vintervila till nyfödd klorofyll. Att få möta årstiderna på det sätt som man bara gör på landet är en möjlighet man inte får missa.
Eftersom det kan vara lite (I-lands)knepigt att hitta den perfekta müslimixen i butik, kan man göra sin egen istället. Det är inte speciellt svårt, och gör man mycket på en gång behöver man heller inte göra det så ofta.
Jag gillar att ha en del basingredienser i skafferiet, som rågflingor och havregryn. Sedan kan man plocka ihop resten i mataffärer med müsli i lösvikt. Det kan vara quinoapuffar, olika fröer, torkad frukt och nötter. Det är bara att plocka det man tycker är gott helt enkelt.
Jag kokar sedan upp en skvätt matolja med lite vatten och honung (ursäkta de lösa proportionerna, jag är för otålig för att följa recept) och strör över müslimixen i en långpanna eller annan ungsfast form. Knåda gärna ihop lite grann så det blir rejäl crunch, och stoppa in i ugnen på 175 grader tills müslin börjar anta en gyllene färg. Rör om under tiden så att det inte bränns vid. Låt torkad frukt som russin etc hoppa i sist av allt, när müslin kommit ut ur ugnen.
Det finns så många saker som är optimerade för att de ska fort. Så att man ska få tid över till annat. Men ibland tycker jag verkligen om att låta saker ta tid! Njutningen ligger många gånger i själva skapandet. I den långsamma, magiska processen. Som dom här surdegsbaguetterna. Dom tog hela gårdagen på sig att bli klara!
Idag tar jag och Kima ”ledigt” och gör så lite som möjligt, efter en rolig och intensiv helg hos släkten i Skåne. Fem timmar på tåget, ett 85årsparty och massa släktbesök i tre dagar samt fem timmars tåg tillbaka var nog ganska maximalt utnyttjande av en tremånaders bebis ork. Och min med för den delen! Vi anlände hemma framåt natten igår efter att ha charmat alla i vagn 6 med att sjunga Teddybjörnen Fredriksson ända från Hässleholm. Så idag har vi bara tagit en promenad runt Reimersholme och sedan tupplurat ihop.
Hur jag än gör brukar jag nämligen alltid annars lyckas stå med tusen saker varje dag, för att det finns så mycket som är roligt, och för att jag helt enkelt är sån som person. Jag distanspluggar lite, sköter diverse bloggar, spelar in podcasts, träffar vänner, springer ärenden, tvättar tygblöjor, bakar bröd, ammar, gör utflykter och tränar före eller efter Robins jobbdag. Och mest leker jag förstås med min bebis! Jag gör helt enkelt så mycket kul saker att det är lätt att gå upp i varv.
Därför tror jag det är viktigt att ”ta ledigt” ibland, även om det inte är från en vanlig anställning pausen behövs. Ta en dag till att göra så lite som möjligt, så att man slipper ägna flera dagar åt att repa sig när man hunnit bli alltför trött. Njuta av att jag städade och handlade innan vi reste i fredags. Njuta av att Robin lagat så mycket indiskt att det räckte till dubbla luncher idag. Njuta åt att borta är bra, men hemma bäst!